Vad krävs för att vara det betalmedel eller betaltjänst som konsumenter väljer – och hur svårt kan det egentligen vara att leva upp till användarnas krav?
Utan att lägga någon värdering i det, kan vi alla hålla med om att digitaliseringen och e-handeln har krympt världen.
För att du ska bli relevant för dina kunder och användare måste du, inte så helt enkelt, anpassa dig till en värld som kontinuerligt utvecklas. Statistiken pekar åt samma håll: fler och fler betalningar utförs i real-tid, oavsett i vilken kanal vi väljer att betala. Rent tekniskt innebär det att flera betalplattformar måste uppdateras med hjälp av modern teknologi baserade på en modulär arkitektur med flera API:er. Både e-handel och fysiska affärer måste uppdatera vilka sätt konsumenterna kan betala på och erbjuda flera olika betallösningar i alla kanaler.
Utöver att erbjuda själva betallösningen, finns en efterfrågan bland konsumenter på värdeskapande tjänster kring betalningen. Detta skapar en trend där vi rör oss mot insiktdrivna råd byggt på AI/ML snarare än att vi bara lagrar kunddata i någon databas för internt bruk. Vi rör oss även mot ett plattforms-tänkande där olika mjukvaror och system samarbetar i ekosystem för att just kunna erbjuda den bästa lösningen för kunden.
Grovt förenklat så går det att dela in betalmarknaden i två delar:
Digitaliseringen har lett till stora förändringar i hur vi betalar och allt fler i Sverige väljer att helt slopa kontanter. Pandemin har ytterligare drivit på en förändring mot ett kontantlöst samhälle: plötsligt har hälsoskäl blivit en anledning till att inte ta i eller utbyta kontanter. På samma tema ser vi att kontaktlösa betalningar har ökat; konsumenter vill inte ens knappa in en kod på en betalterminal när vi handlar. Vi föredrar att blippa vårt kort eller mobil med så få fysiska kontaktytor som möjligt. För den redan kontaktlösa e-handeln har vikten av att snabbt kunna skala upp blivit en viktig konkurrensfördel för att kunna lansera och erbjuda nya tjänster, vilket i sin tur har drivit på utvecklingen av e-handelsplattformar. I takt med att fler vill slå sig in på denna lukrativa betalmarknad har storskalighet blivit en viktig konkurrensfördel.
Om bara några år kommer alla konsumenter vara uppväxta med digitalisering och teknik, och de har noll tolerans för oanvändarvänliga gränssnitt, långsamhet eller fler klick än absolut nödvändigt. CX, eller användarupplevelse som det heter på svenska, har därmed fått en starkare roll för att få fler användare. Lyfter vi blicken mot Asien så är betalningarna mycket mer integrerade i livsstils-appar; du kan betala en vän, splitta en nota, beställa mat eller taxi eller bara chatta i samma app. Alipay har t.ex. över 100 olika tjänster i en enda app. Den i västvärlden omåttligt populära appen Whatsapp har t.om. en integrerad betallösning där du kan skicka och få pengar direkt i chatten. Facebook Pay testar även personliga QR koder för P2P Betalningar.
Även koncept som köp nu betala sen växer på den globala marknaden. Med denna bakgrund ser vi att de mobila betallösningar som varit lyckosamma har lyckats dra användare till sig just genom att ständigt lansera nya koncept och användningsområden för sin applikation. Öppna API:er och molnbaserade lösningar kommer fortsätta driva den teknologiska utvecklingen ihop med ökad efterfrågan på realtidsbetalningar och en fortsatt växande e-handel.
När Facebook utmanade världen med sina Libra whitepapers, med en syn på att en valuta inte längre måste vara landspecifik, började även många länder att agera. Centralbankernas roll utmanades plötsligt och hela 80 % av världens centralbanker tittar därmed nu på att utveckla en digitala valuta, däribland Sveriges Riksbank som just nu genomför en test av e-krona via blockchain-lösningen Corda. Utvecklingen är inte helt oväntad, då analytiker spår att Sverige kommer vara helt kontantlöst redan 2023. Även Europeiska Centralbankens president Christine Lagarde öppnar nu upp diskussionerna för en digital europeisk valuta. Om, eller när, detta blir verklighet finns ytterligare en stark drivkraft som kommer påverka såväl banker som infrastrukturbolag – och inte minns konsumenter.
Konsumentens önskan om smidighet och till synes osynliga betalningar skapar ett starkt tryck på att uppdatera regelverken för KYC och AML för att fortsatt göra det smidigt för konsumenten, utan att riskera att bidra till penningtvätt eller bedrägerier. Standarder som ISO 20022 och Open Banking har öppnat upp för fintech-bolag och aktörer utöver traditionella banker att ta marknadsandelar. Handeln över fysiska gränser har ökat och vi ser nya initiativ, likt P27, som vill harmonisera den nordiska betalmarknaden samtidigt som man även här vill kunna skala upp trafiken genom en gemensam betalplattform. Värt att nämna är även EPI (European Payment Initiativ) som vill skapa en europeisk standard för betalningar genom att nyttja kort-infrastruktur och instant payments. För att vinna över kunderna när infrastrukturen är gemensam måste bolag ta hjälp av vår tids största guldådra: data. Tillgången till relevant data har lett till att fintechbolagen kan göra sina tjänster mer personliga och därmed kan de konkurrera med aktörer som har värdeskapande tjänster som deras största USP.
Det finns fyra starka drivkrafter som driver den digitala transformationen på betalmarknaden:
För att överleva gäller det att antingen snabbt skala upp eller sticka ut genom värdeskapande tjänster. Framgångsfaktorerna för att vara det betalmedel eller betaltjänst som konsumenter väljer inkluderar:
Det är extremt tydligt att betalningar gått från något som bara skedde back-office på banken till att bli en extremt het och intressant fråga som väcker många känslor. I slutändan handlar det trots allt bara om att flytta tillgångar mellan två enheter, så hur svårt kan det egentligen vara?