noun_Email_707352 noun_917542_cc noun_Globe_1168332 Map point Play Untitled Retweet

Digitalt stöd förenklar vardagen i skolan

Utmaningarna för lärare och skolpersonal har ökat kontinuerligt. Därför är ett välfungerande och prisvärt digitalt utbildningssystem av största vikt för att underlätta smidig digitalisering av skolan.

Lars Åström / september 13, 2021

De administrativa utmaningarna för lärare och övrig skolpersonal har ökat kontinuerligt under de senaste åren. Vardagen fylls av många moment som tar fokus från själva huvuduppdraget: det pedagogiska. Därför är ett välfungerande och prisvärt digitalt utbildningssystem av största vikt för att underlätta en smidig digitalisering av skolan.

Digitaliseringen av skolan har pågått länge, och medfört många förbättringar för såväl lärare och annan skolpersonal som elever och vårdnadshavare. Men de moderna digitala verktygen rymmer ändå en stor och outnyttjad potential.

Det finns bland annat möjligheter att frigöra tid för undervisning. Redan 2013 pekade Utbildningsdepartementet i en promemoria på att ”lärares arbetsuppgifter har ökat över tid”. Det verkar inte ha blivit särskilt mycket bättre sedan dess, för året därpå visade annan en undersökning från Skolverket att lärarna enbart ägnar drygt 30 (!) procent av sin arbetstid åt undervisning.

När Lärarförbundet frågade sina medlemmar ansåg nästan nio av tio grundskollärare att deras arbetsbelastning var för hög. De pekade då på att det i första hand var administration och kringuppgifter som tog tid från att planera och utveckla undervisningen. Så många som åtta av tio menade att de inte hann planera sina lektioner så som de skulle vilja.

Elevadministration och myndighetsrapportering

Lika stor andel, åtta av tio lärare, uppgav i en annan undersökning som Lärarförbundet låtit göra att mängden administrativa uppgifter som de behövde hantera hade ökat de senaste fem åren. Denna undersökning gjordes år 2017. Ännu fler ansåg att de också hade fått fler arbetsuppgifter från huvudmannen eller staten, exempelvis i form av individuella utvecklingsplaner eller ändrad omfattning på kunskapskrav i läroplanen.

Förändringar i betygssystem och kunskapskrav lyfts även fram som en av anledningarna till att lärarna har fått en ökad arbetsbelastning i en utredning som presenterades för regeringen förra året. Det krävs allt mer underlag för att göra bedömningar och sätta betyg.

Ett sätt att komma till rätta med denna utmanande situation är att öka digitaliseringen – förutsatt att det sker på rätt sätt. För digitala verktyg kan vara mycket effektiva när det gäller att hantera vissa uppgifter kring administration och dokumentation.

Vårdnadshavare vill påverka skolan

Pressen på skolan kommer även från annat håll. Forskaren Tom S. Karlsson pekar på det han kallar en ”kundifieringsprocess”, där myndigheterna vill se medborgarna som kunder för att på det sättet förstärka känslan av medborgarinflytande. Detta gör förstås att medborgarna börjar se sig som kunder till staten och börjar ställa helt andra krav på bland annat utbildningen.

Enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund har sju av tio lärare varit med om att föräldrar har försökt påverka undervisningen. Drygt hälften av lärarna, 54 procent, uppgav att det har förekommit att föräldrar harförsökt påverka lärarna om deras förslag inte anammas.

Det är uppenbart att föräldrar verkligen har fått mer att säga till om skolan. Eftersom den nya generationen skolföräldrar har vuxit upp med IT som en naturlig del av sin vardag, är välfungerande digitala kommunikationskanaler något de förväntar sig i barnens skolmiljö.

Redan i dagens läge finns det många sådana lösningar på plats, men det finns också möjligheter att gå föräldrarna mer till mötes genom att använda de bästa tillgängliga digitala verktygen.

Digitalisering av skolan

Regeringen har i olika sammanhang slagit fast att ”Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter”, bland annat i samband med att de presenterade en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet för några år sedan.

I den strategin står det bland annat uttryckligen att ”digitaliseringen ska användas för att underlätta personalens arbetssituation i fråga om undervisning och administration”.

Med andra ord: att frigöra tid och låta skolpersonalen ägna sig mer åt det som de tycker är viktigt. Det handlar dels om att ge lärarna mer tid till undervisning, men även om att underlätta för annan skolpersonal genom att dra nytta av digitala lösningar som minskar den administrativa bördan.

Stora satsningar på digitalisering

Många skolor vittnar om att de har haft stor nytta av de digitala verktyg som de har fått tillgång till, men det finns samtidigt ett önskemål om att förbättra situationen. I en undersökning som Lärarnas Riksförbund gjorde i början av 2020 framgår det att det finns ett utbrett missnöje bland lärare kring hur långt digitaliseringen har kommit och hur den fungerar. Bland annat uppger mer än var tredje lärare att de inte har de digitala verktyg som de skulle behöva i sitt arbete.

Det görs onekligen stora satsningar på digitaliseringen i skolan. Under 2019 låg skolväsendets investeringar på utbildningsteknologi på närmare fyra miljarder kronor, enligt en rapport från branschorganisationen Swedish Edtech Industry. I den summan ingår då kostnader för hårdvara, administration och undervisning.

Samtidigt är det värt att notera att detta utgör omkring 1,3 procent av det svenska skolväsendets totala kostnader. Och att inköp av hårdvara står för omkring två tredjedelar av investeringarna.

Vår uppfattning är att 1,3 procent är en jämförelsevis låg siffra, både jämfört med andra sektorer och ur ett internationellt perspektiv. Här skulle det kunna finnas ett värde i att öka investeringarna. Även om pengar inte alltid löser problemen så tycker vi att det finns fog för att påstå att ytterligare investeringar i digitalisering kan vara på sin plats för att skapa utrymme för mer tid med eleverna. Inte minst med tanke på den ökande komplexiteten och de höga krav på säkerhet som finns i skolan.

Vi leverantörer arbetar hårt med effektivisering via standardisering, exempelvis i gränssnitten genom att introducera SS 12000, men även genom att i viss mån definiera gemensamma begrepp i arbetet med Edtech-kartan i Swedish Edtech Industry.

Rätt verktyg som verkligen gör nytta

Det gäller också att vara medveten om att det inte handlar om att införa vilka digitala lösningar som helst. Det sätter Skolverket fingret på i sin rapport ”Digitaliseringen i skolan”. Där lyfter de fram att en del digitala system, som bland annat ska samordna och dokumentera i skolan, har skapat administrativt arbete som motverkar sitt syfte – ”istället för att effektivisera processer läggs mer tid på administration”.

Samma sak har regeringen uppmärksammat. I den nationella strategin konstaterar de att dåliga digitala verktyg riskerar att leda till en ökad administrativ börda för skolpersonalen. Vilket, som de skriver, ”även riskerar att ta värdefull tid från deras huvudsakliga uppdrag”.

Vår uppfattning är att man måste börja med att säkerställa effektivitet och flexibilitet i processer och kommunikation. Rätt information ska vara tillgänglig när och var den behövs, med full säkerhet och så automatiserad behandling som möjligt. Dessutom är det viktigt att alla som är inblandade i skolans verksamhet – inklusive vårdnadshavare – får en bra upplevelse och en förenklad tillvaro genom lösningar för kommunikation som underlättar samverkan mellan myndigheter, skola och hem.

Så det gäller att välja lösning noga. Med rätt val kommer vardagen i skolan att bli lättare för alla.

Lars Åström
Head of Education Nordic, TietoEVRY

VAD TYCKER DU? HÖR AV DIG!

Lars Åström

Head of Education Nordic, TietoEVRY

Dela på Facebook Twittra Dela på LinkedIn