Data finns det i massor – i skolan och i övriga samhället. Men inte snabba och lättillgängliga analyser. Nu går det att automatisera analyser, vilket sparar tid och ger värdefulla beslutsunderlag.
I den svenska skolan samlas det kontinuerligt in stora mängder data om eleverna och verksamheten. Detta ger mycket bra förutsättningar för att kunna göra analyser och få nya insikter, vilket i sin tur kan gynna såväl det pedagogiska som det administrativa arbetet.
Men långt ifrån all data som utnyttjas till fullo. Detta konstaterar bland annat branschorganisationen Swedish Edtech Industry, som tillsammans med RISE, Linköpings universitet och Lidingö stad gjorde en studie kring datadrivna processer i skolan år 2019.
Samma sak lyfter en grupp svenska forskare i maj 2021; de hävdar i en debattartikel om användning av insamlad data inom bland annat skolväsendet att det ”läggs stora resurser och mycket arbete i system som inte har någon direkt användare men många deltagare”.
Ett av problemen är enligt dessa forskare att många system för analys av insamlad data är svårnavigerade. Informationen kan göra stor nytta för rektorer, lärare och andra beslutsfattare inom skolan – men först när datan är analyserad och presenterad.
I dagens läge kan detta kräva en relativt stor manuell arbetsinsats av någon som är specialkunnig inom systemet. Att vara beroende av en eller ett par personer i ett arbetslag är förstås onödigt sårbart. Dessutom gör ett sådant arbetssätt att informationen alltid blir mer eller mindre tillbakablickande när beslutsfattaren väl kan ta del av den. Men det behöver inte vara så.
Och det finns mycket att vinna på att använda den skoldata som samlas in. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren konstaterar i en rapport att skoldata används framgångsrikt i andra delar av världen för att bland annat ”rikta stödåtgärder, kompetensutveckla rektorer och lärare, sprida framgångsrika undervisningsmetoder och utjämna skillnader mellan olika socioekonomiska grupper.”
Men en förutsättning för detta är att de som jobbar i skolan lätt kan ta till sig digitala verktyg och använda datainsamling i utvecklingsarbetet.
Ett sätt att underlätta för lärare och annan skolpersonal att verkligen dra nytta av analyser är att använda sig av system som ger automatiserade analyser och presenterar dem grafiskt på ett lättillgängligt sätt. Ingen behöver lägga manuellt arbete på att hantera data, analysera och sedan skapa presentationer. Det blir alltså en direkt tidsbesparing.
Med ett system som har ett intuitivt gränssnitt kan alla som behöver ta del av analyserna som vid behov görs från realtidsdata för att ge den bästa tänkbara bilden av situationen. Det gör det att enklare att upptäcka samband och sätta in resurser i tid, och att säkerställa att det är väl underbyggda beslut som fattas.
För generellt sett anses datadrivna organisationer vara mer framgångsrika än de organisationer som inte använder sig av digitala, strukturerade beslutsstöd.
Inom vården finns det goda exempel, bland annat den amerikanska vårdkoncernen Johns Hopkins Medicine,som har kortat vårdköerna med hjälp av datadrivna beslutsstöd för att samordna patientflöden. Och Läkartidningen skrev redan 2014 om hur rätt mjukvara och information i kliniska beslutsstöd ”kan göra det lättare för läkaren att göra rätt och svårare att göra fel”.
Utvecklingen av ”den smarta staden” bygger också på analyser av stora mängder av data för att utveckla nya verksamheter och optimera de befintliga. Ett sådant arbete pågår på olika håll i landet, bland annat i Helsingborg där de siktar mot en datadriven stad som är ”smart, hållbar och omtänksam”.
Även i Södertälje ser man datadrivna beslut som en viktig beståndsdel för att kommunkoncernen ska använda sina resurser mer effektivt. Det handlar om allt från avfallshantering till att kunna försörja fler äldre i framtiden.
Det finns tydliga krav på ett systematiskt kvalitetsarbete i skollagen, och det är uppenbart att många skolledare har höga ambitioner när det gäller att använda sig av välgrundade beslutsprocesser. Det finns riktlinjer och policyer, men det är inte alltid beslutsprocessen tar den planerade vägen, enligt en analys från Karlstads universitet.
När konsultbyrån McKinsey undersökte hur skolpersonal på högre utbildningar kan utvecklas med hjälp av avancerad dataanalys, fann de att många fortfarande var väldigt osäkra på hur analyser skulle användas i verksamheten.
Därför gäller det att komma ihåg att analyserna i sig inte är målet, utan en början. Dock en viktig början som i längden bland annat kan bidra till att förbättra elevernas prestationer.
Mer om hur TietoEVRYS lösningar för dataanalys kan underlätta i skolvärlden hittar du HÄR.