05 mars 2018
Som individer brukar vi människor vara smarta, men som kollektiv kan vi ibland verka rätt dumma. Artificiell intelligens kan utnyttjas för att utöka vårt delade medvetande. Som samhälle väljer vi ibland fel väg: vi förorenar miljön, förtrycker folkgrupper och arbetar för ett fåtals intressen i stället för den stora massans. Från utbildning till miljö och invandring – det finns många områden där det blir fel.
Men här kan artificiell intelligens (AI) hjälpa oss. Den kan ge oss en objektiv förståelse av vad som pågår och vilka konsekvenser våra handlingar skulle få. Det innebär att vi kan börja agera som en organism när vi vet vilken roll vi spelar och hur vi påverkar vår omgivning.
Under informationsåldern översvämmas vi av data och översköljs av fejkade nyheter. AI har förmågan att identifiera en falsk story och kan hjälpa oss att konsumera nyheter på ett ansvarsfullt sätt.
Vi vet redan att AI kan ersätta mänsklig arbetskraft i långtråkiga rutinuppgifter. Men AI kan också göra saker på fundamentalt annorlunda sätt som ligger långt bortom en människas kapacitet. Den kan till exempel förutse laviner och jordbävningar, eller sannolikheten att en patient drabbas av cancer eller diabetes.
I synnerhet i kombination med människans kontextuella intelligens kan AI:s på vissa sätt begränsade intelligens vara ett mycket kraftfullt verktyg. En läkare kan till exempel väga in social och kulturell bakgrund, såsom patientens familjesituation och psykiska tillstånd, medan AI bidrar med en algoritmbaserad analys för att identifiera problem på en noggrannhetsnivå som människor inte kan uppnå.
AI utgör även en enorm möjlighet att förenkla vårt dagliga liv, från att förutse trafikflödet till att optimera flödet av varor och tjänster. I och med att delningsekonomin växer och ”As a Service” blir allt vanligare som affärsmodell kan vi minska den tid våra fordon och byggnader står oanvända. Vi kan övervaka maskiners tillstånd och förlänga deras livstid. Om vi fördelade den rikedom som skapas av AI jämnt skulle vi kanske till och med kunna jobba färre timmar för samma lön.
Hur bra AI än gör sig som betjänt är den än så länge inte alls lämpad som herre. I många algoritmbaserade verksamheter är AI förvaltare, men ledarna är människor. Ledarna väljer vart vi ska gå härnäst, hur resurser ska fördelas och förbrukas och vad vi ska fokusera på. Människor har visioner, entusiasm och passion, och det är ledarnas ansvar att bygga en gemensam kultur och medvetenhet inom organisationen.
Att leda handlar i stor utsträckning om relationer och kommunikation, och det är någonting AI inte klarar av – ännu. På Tieto ingår därför vår egen AI, Alicia T, i ledningsgruppen, men hon är inte styrelseordförande.
De som bekymrar sig för effekterna av AI oroar sig ofta för den moraliska omdömesförmågan. Hur stor vikt ska vi lägga vid AI-drivet beslutsfattande när det handlar om rättssystemet eller andra moraliskt laddade aspekter av vårt samhälle? Vem ska hållas ansvarig för de val AI gör? Sådana här och många andra aspekter kräver noggrant övervägande när tekniken tar stora kliv framåt.
Att göra saker och ting rätt är lika viktigt som att göra rätt saker. Om vi ska kunna utnyttja den fulla potentialen i AI och leva i ett smartare samhälle måste alla intressenter samlas och tillsammans arbeta för att bana vägen.
Ett smartare samhälle innebär många olika saker. Tietos ambition är att utnyttja vår expertis för att fortsätta att forma ett smartare samhälle, som förutser människors behov i varje fas av deras liv. För mer information och exempel på hur vi arbetar, besök vår webbplats.
Se Fredrik Rings video "I ett smartare samhälle är det AI som styr, men det är människan som leder".