Förslagen som presenterats i omstartsdebatter och budgetar saknar det angelägna kortsiktiga perspektivet, aktiviteter som kan och bör göras här och nu för att bygga framtidens digitala samhälle.
22 november 2020
Pandemin har slagit hårt mot oss alla och den fortsätter att påverka oss nu under hösten genom den accelererande smittspridning som drabbar Sverige och resten av världen. När vi väl kommer igenom den utmaning vi står inför kommer vi behöva göra en omstart av Sverige, precis som Omstartskommittén, ”Idéer för ett starkare Sverige” konstaterar, och som regeringen initierat i sitt budgetförslag 2021.
Vi tycker dock att förslagen som presenterats saknar det kortsiktiga perspektivet, det vill säga aktiviteter som kan och behöver göras här och nu för att bygga framtidens digitala samhälle. Vi behöver börja lägga grunden redan nu – något som vi tycker missats totalt i debatten och i de satsningar som lagts fram under hösten.
Fokus har varit på traditionell ekonomisk stimulans och långsiktiga åtgärder och initiativ. Vår chans att stimulera ekonomi och arbetsmarknad för att ställa om Sverige till en ledande nation inom digitalisering går till spillo när vi inte börjar anpassa oss till det nya samhället där data och digitalisering kommer vara naturliga fundament.
Att tidigarelägga investeringar på järnvägar och broar är klassiska stimulansåtgärder, varför inte börja anlägga detta synsätt även gällande digitalisering? Vi måste börja behandla digitaliseringen på det sätt som den förtjänar, som en grundläggande byggsten för ökad delaktighet och för att klara utmaningarna som samhället står inför.
Regeringen har föreslagit tillfälliga åtgärder för att återstarta ekonomin, men också långsiktiga reformer för att lösa samhällsproblemen på sikt. ”En kraftfull ekonomisk återstart” är deras benämning, men vi tycker att man missar digitaliseringsperspektivet här och nu. Missförstå oss inte, vi håller med om att föreslagna satsningar är viktiga. Vi tror dock att man utöver de traditionella åtgärderna även måste prioritera satsningar på digitalisering – rätt satsningar.
Detsamma gäller för ”Idéer för ett starkare Sverige – Omstartskommissionen” där det framförs en rad förslag kring hållbara åtgärder, även inom digitalisering. Vi instämmer med professor Amy Loutfi kring de långsiktiga behov hon identifierat med fokus på kompetensförsörjning i branschen, utbildning och satsningar på nya teknologier såsom AI. Det vi tycker saknas även här är – vad gör vi här och nu? Vi pratar om kortsiktiga och kraftfulla åtgärder som lägger grunden för de långsiktiga förslagen.
Lås oss börja behandla även digitalisering som traditionell och klassisk ”infrastrukturstimulans”, det vill säga investera i att bygga ett digitalt fundament som kommer ligga till grund för det moderna, framtida och digitala samhället. Vi vill förtydliga att detta inte handlar om bredbandsutbyggnad utan ett sätt att tillgängliggöra digitalisering och digitala tjänster för hela samhället.
Det är det perspektivet och förhållningsättet som vi tycker saknas i debatten och i regeringens budget för 2021 – vi saknar tydliga, omedelbara åtgärder och satsningar.
Låt oss säkerställa att grunderna för digitaliseringen finns på plats för framtiden, samtidigt som vi återstartar ekonomin, och därmed säkerställer att människor åter kommer i arbete. Att vi ser till att vi utnyttjar den kraft som finns i hela landets it-bransch – i både små och stora företag.
Låt oss bygga det digitala folkhemmet!
En viktig del i byggandet av det digitala fundamentet är att det finns en övergripande prioritering där alla delar hänger ihop. Arbetet måste utgå från organisation, ansvar, juridiska förutsättningar och så vidare. Vi behöver se på utmaningarna med nya ögon och ta fram en vision för vår digitala framtid, en vision för ett framtida samhälle som vi alla känner samhörighet med, det digitala folkhemmet.
Visionen om det digitala folkhemmet är inte politisk utan innehåller en tydlig idé om hur vi bygger det framtida digitala samhället. Visionen bryts ner i delmål och aktiviteter för att uppnå målet. Vår bärande tanke är dock att det redan nu finns saker som kan göras parallellt för att stimulera ekonomin, arbetsmarknaden och branschen i stort.
Ett talande exempel är att se till att alla svenska medborgare har ett pass, ett nationellt id-kort och en nationell e-identitet. Detta är något som borde gjorts långt tidigare men det viktiga är att vi nu fattar beslut, investerar och genomför aktiviteter så att alla medborgare har en e-identitet inom 1-2 år. ”Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation” (SOU 2019:14) föreslår en ny lag och förordning om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation – en utredning som redan är remissbehandlad.
Med en nationell elektronisk e-identitet skapar vi en grund för att alla medborgare på ett säkert sätt kan identifiera sig och använda digitala tjänster. Genom att detta sker centralt från myndigheterna skapas en tillit och samhället tar tillbaka kontrollen över den elektroniska identitetsutgivningen, något som nu ligger hos privata företag som t.ex banker.
Detta är bara ett exempel på typ av satsningar som borde finnas med i budgetförslag med syfte att säkerställa att det realiseras så fort som möjligt.
Vi som arbetar med offentlig sektor står beredda att medverka till att lägga grunden för ett framtida digitalt samhälle här och nu. Regering och riksdag måste påbörja arbetet med det digitala folkhemmet så att vi tillsammans är redo att omstarta Sverige när pandemin är över.
Bengt-Göran Kangas, ansvarig offentlig sektor
Venke Bordal, ansvarig försäljning offentlig sektor
Thomas Brånfelt, ansvarig affärsutveckling och strategi offentig sektor