Så här byggde välfärdsområdet Kanta-Häme i Finland upp en enhetlig databas för smartare vård

Resultat och effekter 

Datadriven ledningskultur 

Den kanske viktigaste förändringen har varit kulturell. "Vi har gått från att ha 50–70 personer som skapar fragmenterade rapporter till sju experter och hundratals dataanvändare", säger Antikainen. Ledningsgrupperna använder nu dashboards vid varje månadsmöte för att diskutera trender, jämföra enheter och identifiera förbättringsområden. Förtroendet för data ökar stadigt i takt med att datakvaliteten förbättras.

För att påskynda införandet kör datateamet regelbundna utbildningar och "datakliniker" som hjälper chefer att tolka rapporter och integrera datadrivet beslutsfattande i sin vardag. 

Kvantifierade vinster 

• Stöd för systemreduktion: 700 → 500 (-29%), mål ≈ 350 
• Rapporterande personal: ~70 → 7 (-90%)
• Användare av analysportalen: hundratals vs <70 tidigare 
• Automatiserade dataflöden: från >10 manuella kalkylblad till BI-instrumentpaneler i realtid 

Operativ effektivitet 

Rutinmässig rapportering inom bland annat äldreomsorgen, som tidigare krävde 10–20 personer för att sammanställa Excel-filer, är nu helt automatiserad. Finansiella, HR- och kliniska aktivitetsdata uppdateras varje natt.

Vårdpersonal kan själv följa sina egna patientdata och aktivitetsmått, medan ledningen får insyn i prestation, resursanvändning och resultat över hela organisationen. 

Omställning inom den sociala omsorgen 

Det största beteendeförändringen har skett inom den sociala omsorgen, där data tidigare saknats i beslutsfattandet.  

En stor förbättring gäller barnavårdstjänster, där öppna ärenden inte avslutades på ett korrekt sätt, vilket ledde till uppblåst statistik. Nya datakvalitetsrapporter uppdagade problemet, vilket möjliggjorde korrigerande åtgärder och mer exakt uppföljning. 

Förbättrad serviceplanering 

Dataplattformen stöder faktabaserad omstrukturering av lokala vårdtjänster. Vid beslut om vilka vårdcentraler som ska behållas använde ledningen plattformsdata om patientvolymer, användningsmönster och resvägar – beslut baserade på fakta, inte antaganden. 

Nationell rapportering och kontroll av data 

Tidigare skickades data direkt från patientsystemen till de nationella myndigheterna – utom insyn för Kanta-Häme. Snart kommer dessa överföringar att gå via Lifecare Data Platform, vilket säkerställer att välfärdsområdet kan granska, validera och korrigera information innan den skickas in.

Stöd för innovation och analys 

Den enhetliga databasen möjliggör nu avancerade initiativ som: 

• Process-mining för att visualisera och optimera patient- och kundresor. 
• Prediktiv analys och AI-piloter baserade på enhetlig, högkvalitativ data. 
• Uppföljning av resultat som kopplar vårdinsatser till livskvalitet.

I pilotprojekt använder Kanta-Häme Microsoft Process Mining tillsammans med Tietoevrys experter för att analysera vårdflöden – till en början för depression och akuta barnskyddsfall – vilket hjälper till att identifiera möjligheter till tidigt ingripande, förkorta tiden till korrekt diagnos och förhindra att kritiska situationer eskalerar. 

Framtidsplaner 

Skalningen av nya användningsområden kommer att stödjas av Tietoevry Cares pågående partnerskap och välfärdsområdets starka interna kompetens. "Att hålla arkitekturen enkel har hjälpt oss mycket. Vi använder Power BI direkt ovanpå den datalake man använder – inga onödiga lager", säger Antikainen.

Plattformen kommer också att ligga till grund för framtida AI-projekt, forskningssamarbete och initiativ för ständiga förbättringar. 

Slutsats 

Välfärdsområdet Kanta-Häme i Finland har på bara två år byggt upp en enhetlig, pålitlig och framtidssäker grund för användning av data som stärker både chefer, läkare och socialvårdspersonal.

Det som började som ett tekniskt projekt har utvecklats till ett kulturellt skifte mot datadriven hantering – en modell som andra nordiska regioner nu vill kopiera.