Digitalisering handlar idag om att titta på arbetssätt, organisation och effektivitet för att göra hanteringen enklare. Det kräver ett förändrat tankesätt.
Om man backar bandet ett antal år handlade digitalisering om att ta en manuell rutin och göra exakt samma sak i datorn. Dokument kunde skannas in, papper för papper, under tidskrävande former. I dag har vi ett annat synsätt på vad digitalisering faktiskt är. Vi tittar på arbetssätt, organisation, och effektivisering i varje moment – vad går att göra enklare? Allt detta kräver ett förändrat tankesätt. Det är digitalisering på riktigt.
I dag identifierar vi på Tietoevry två stora trender inom digitalisering i socialtjänsten. Det är stort fokus på att undvika dubbeldokumentation, samt satsningen på nationella initiativ.
För att undvika dubbeldokumentation vill man inom socialtjänsten integrera sina system och på så vis bygga ett digitalt ekosystem. Det kan vara allt från användare till vårddokumentation – ett system som är master och som föder de andra. Det handlar mycket om tidsbesparing och säkerhet.
SKR och deras bolag Inera har tillsammans tagit fram en tjänst som de kallar SDK, säker digital kommunikation. Man vill ersätta faxen, och att man digitalt ska kunna överföra patient- och brukarinformation mellan olika huvudmän. Det finns ett antal liknande nationella initiativ som har många ögon på sig just nu, där 1177 Journalen är ett exempel.
När vi utvecklar nya system måste vi tillsammans med kunderna driva förändringen som kanske gör att man måste ändra lagar också. Från 1 januari 2023 kommer en ny vård- och omsorgslagstiftning som innebär att man kan dela information mellan socialtjänst och olika vårdgivare på ett enklare sätt än tidigare. Man mjukar upp sekretessgränserna för att göra vården säkrare, snabbare och billigare. Det är i sig är en utmaning, eftersom det finns en uppsjö av lagar, regler och bestämmelser att ta hänsyn till.
Digitalisering och automatisering inom socialtjänsten handlar i slutändan om att anställda ska få mer tid för det mänskliga mötet. Personalen måste kunna känna att de räcker till. Personalbristen är påtaglig, så den tid personal i hemtjänst och äldrevård har måste de känna att de hinner lägga på att hjälpa människor. Det går inte att ersätta med datorer.
Automatisering är viktigt vid beslutsfattande där nästa samtliga beslut är positiva för den sökande. Vi utvecklade för ett antal år sedan en tjänst för automation vid ansökan om försörjningsstöd. Det har blivit väldigt populärt bland Sveriges kommuner och i dag har nästan samtliga kommuner automatiserat försörjningsstöd antingen inbyggt i verksamhetssystemet eller via en så kallad skärmläsningsrobot. Vi kommer att implementera motsvarande funktionalitet inom äldreomsorgen, exempelvis vid ansökan om trygghetslarm. Så länge den sökande är skriven i kommunen och över en viss ålder så fattar kommunen i stort sett aldrig några negativa beslut. Därför är automatisering självskriven. Så länge arbetsuppgifter är repetitiva, enkla att kopiera och följer ett visst mönster så kommer dom att vara föremål för automatisering.
Ett annat exempel i vårt arbete med automatisering är automatiserad journalföring. När en handläggare registrerar ett myndighetsbeslut blir det en automatisk journalanteckning. Detta sparar tid för systemets användare och säkerställer att händelser som ska journalföras verkligen blir det. Vi kommer successivt att bygga på med mer händelser som ska skapa en journalanteckning.
Andelen äldre som använder internet har vuxit kraftigt de senaste åren, framförallt bland kvinnliga pensionärer. Internetstiftelsen publicerade i fjol rapporten “Svenskarna och internet 2020”. Där kunde man bland annat fastställa att äldre svenskar tagit till sig nya digitala beteenden, med pandemin som stor drivkraft, visserligen, men en majoritet av de tillfrågade kunde tänka sig att fortsätta e-handla, sköta bank- och vårdärenden, och videochatta, även efter pandemin. Det har också en positiv påverkan på många äldres självkänsla. I den tillfrågade gruppen över 76 år uppgav hela 42 procent att tiden framför skärmen fått de att känna sig mer sociala.
I dag gör vi nästan allt i telefonen. Vi kan inte sitta och tillverka IT-system och ha arbetsplatser som är hur omoderna som helst. De flesta av oss gör våra privata ärenden i telefon – vi beställer taxi, mat, parkerar bilen, streamar film och tv. Varför skulle inte kommunen också finnas i telefonen?